Vrida tillbaks tiden, om det så bara var för en dag...
Hejsvejs! Allt bra? Med mig är det väl bra. Eller ja, jag blev lite halv ledsen när jag pratade med pappa igår och frågade hur det var med farmor och han säger att det inte är så bra och att hon är helt borta.
Och det får mig att vilja vrida tillbaka tiden, då jag var morfars flicka och han satt där i sitt hörn i köket och frågade om man skulle ha sig en snyting och sen flinade han. När man längtade tills man skulle åka upp till Ljusnedal och bo i stuga med moster och familjen och bara umgås med mormor och morfar.
När man bodde i Glissjöberg och kunde cykla dem fyra kilometrarna till farmor för att hälsa på och få sig lite fika.
Eller när jag och Jens var bästa vänner och bodde på samma gård. När Jens fyllde år och han och jag tog våra pappersmuggar med Tarzan på, fyllda med saft och snodde med oss lite fikabröd och sprang över till andra sidan vägen, till ladan som vi egentligen inte fick vara vid för en tant och satte oss där o fikade och hade det roligt.
Eller när jag var kung över Glissjöberg, ledarn i gänget. När jag, Nea, Christoffer, Kim och syrran spelade brännboll och jag självklart valde Christoffer för att jag visste att jag skulle vinna då.
När brorsan kastade mig i soffkanten så att jag fick ett blåöga och inte ville gå till skolan för att jag skämdes och tyckte att jag var ful. Och när brorsan och Jimmy byggde en lådbil som vi sedan åkte runt i på byn.
När jag var med i en sparktävling och jag vann ett stort påskägg. När Micke hade en eldriven Jeep som vi puttrade runt i.
När jag trodde att 50-lappen var lika mycket värd som 500:- och trodde att USA var en stor stad. När jag hade min lilla vit/rosa cykel och skulle vara frän och cykla i en jätte djup vattenpöl som hade bildats vid "genvägen" vid vårat hus och jag bara kommer till hälften av vattenpölen och sedan tappar farten, tippar och ramlar i.
När Micko, våran gamla hund smiter och vi självklart hittar honom fyra km bort sittandes på farmors trapp. Eller den gången jag ska rida på en stor fet häst vid namn Lotta, utan sadel, i spagat och sedan glider av, slår i marken och tappar andan. Och den gången jag ska springa till Nea och genar över ängen och kommer åt stängslet så att jag får världens stöt , knäna slår ihop och jag ramlar ner på marken och undrar vad fan det var som precis hände.
När brorsan fick pappas gamla bil och han låter mig provköra den, jag trycker full gas, brorsan springer efter och skriker "BROMSA!", jag tvärbromsar och brorsan springer rakt in i bildörren som jag hade öppen ifall något skulle gå fel.
Eller den gången då min kusin och brorsa ska smälla ett smatterband och självklart lägger det i torrt gräs så att hela gräsplätten börjar brinna och pappa får stå där med en klen liten slang och försöka att släcka elden. Eller alla dom gångerna pappa har kommit med den där förbannade kameran och jag har stått och surat i ett hörn för att jag inte ville vad med på film.
Allt detta plus mycket mera får mig att vilja bli liten igen. Men jag är tacksam för allt jag har fått varit med om och vilken bra familj, släkt och vänner jag har! Och nu är det bara att blicka framåt, för vem vet... jag kanske blir kung över Glissjöberg en gång till;)
Farmor<3
Och det får mig att vilja vrida tillbaka tiden, då jag var morfars flicka och han satt där i sitt hörn i köket och frågade om man skulle ha sig en snyting och sen flinade han. När man längtade tills man skulle åka upp till Ljusnedal och bo i stuga med moster och familjen och bara umgås med mormor och morfar.
När man bodde i Glissjöberg och kunde cykla dem fyra kilometrarna till farmor för att hälsa på och få sig lite fika.
Eller när jag och Jens var bästa vänner och bodde på samma gård. När Jens fyllde år och han och jag tog våra pappersmuggar med Tarzan på, fyllda med saft och snodde med oss lite fikabröd och sprang över till andra sidan vägen, till ladan som vi egentligen inte fick vara vid för en tant och satte oss där o fikade och hade det roligt.
Eller när jag var kung över Glissjöberg, ledarn i gänget. När jag, Nea, Christoffer, Kim och syrran spelade brännboll och jag självklart valde Christoffer för att jag visste att jag skulle vinna då.
När brorsan kastade mig i soffkanten så att jag fick ett blåöga och inte ville gå till skolan för att jag skämdes och tyckte att jag var ful. Och när brorsan och Jimmy byggde en lådbil som vi sedan åkte runt i på byn.
När jag var med i en sparktävling och jag vann ett stort påskägg. När Micke hade en eldriven Jeep som vi puttrade runt i.
När jag trodde att 50-lappen var lika mycket värd som 500:- och trodde att USA var en stor stad. När jag hade min lilla vit/rosa cykel och skulle vara frän och cykla i en jätte djup vattenpöl som hade bildats vid "genvägen" vid vårat hus och jag bara kommer till hälften av vattenpölen och sedan tappar farten, tippar och ramlar i.
När Micko, våran gamla hund smiter och vi självklart hittar honom fyra km bort sittandes på farmors trapp. Eller den gången jag ska rida på en stor fet häst vid namn Lotta, utan sadel, i spagat och sedan glider av, slår i marken och tappar andan. Och den gången jag ska springa till Nea och genar över ängen och kommer åt stängslet så att jag får världens stöt , knäna slår ihop och jag ramlar ner på marken och undrar vad fan det var som precis hände.
När brorsan fick pappas gamla bil och han låter mig provköra den, jag trycker full gas, brorsan springer efter och skriker "BROMSA!", jag tvärbromsar och brorsan springer rakt in i bildörren som jag hade öppen ifall något skulle gå fel.
Eller den gången då min kusin och brorsa ska smälla ett smatterband och självklart lägger det i torrt gräs så att hela gräsplätten börjar brinna och pappa får stå där med en klen liten slang och försöka att släcka elden. Eller alla dom gångerna pappa har kommit med den där förbannade kameran och jag har stått och surat i ett hörn för att jag inte ville vad med på film.
Allt detta plus mycket mera får mig att vilja bli liten igen. Men jag är tacksam för allt jag har fått varit med om och vilken bra familj, släkt och vänner jag har! Och nu är det bara att blicka framåt, för vem vet... jag kanske blir kung över Glissjöberg en gång till;)
Farmor<3
Kommentarer
Trackback
